Nu är jag på väg hem igen efter en helg som har varit fylld med galet mycket skratt, mycket mer kramar än jag vanligtvis får på en vecka, djupa diskussioner under nattliga promenader, mordiska såpadeltagare, lektionsrollspelande en halv natt och sjukt mycket godis. Med andra ord har jag haft en fantastisk helg och jag och min kära väska som för tillfället är mitt enda resesällskap längtar tillbaka. Geografiskt sett är det inte optimalt, men jag skulle aldrig någonsin kunna hitta finare vänner än de jag har genom SH
Vad hände med min fina skrivdisciplin som jag var så duktig på att upprätthålla under hela november? Jag skulle fortsätta skriva 1000 ord per dag. Har det hänt? Svar nej.
På tal om ingenting har jag en jättefin bild på alla vanligaste ord hittills.
Det här med att jag förhoppningsvis är au pair i London om ett år gör mig alldeles toklycklig. Jag har börjat kolla mer på allvar på organisationer nu och för tillfället verkar det som att STS är bästa alternativet. Folk som allmänt vet saker och har tips för gärna berätta mer om det.
På grund av föregående natts bristande sömn har den har dagen varit en ganska spännande sådan. Jag tror det ligger något i det där jag hörde om att sömnbrist och alkoholpåverkan ibland kan få lite liknande effekter. Bitvis har jag varit jättespeedad idag, vilket var lite spännande. På psykologin skakade mina händer på grund av senaste timmens koffeinintag. På lunchen var jag jättespeedad och var Six Directions med mina kompisar. Hemma fick jag huvudvärk. Nyss när jag skypade somnade jag till och har lyckats säga både det ena och det tredje för att huvudet inte hänger med.
Om det är till någon tröst hann jag i alla fall sminka mig länge imorse, så jag var snygg i skolan.
(En annan gång när ja var sorta skitsnygg. Katten var min balkavaljer.)
Nu ska jag och Sippi spela Pandemic 2 och ta över världen med hemska virus, samtidigt som vi är lite glada öer att vi båda komemr befinna oss i Örebro om en vecka.
För tillfället sitter jag här och lyssnar på ljudet av regn (min favorithemsida såhär års) och har tulpancravings. Egentligen har jag lite cravings efter regn också, men jag hör ljudet av det just nu i alla fall, så det är inte lika illa. Hur som helst, att ha tulpancravings är ganska jobbigt när det:
Är vinter
Råkar vara så att jag är ägare till en katt som käkar tulpaner.
Japp, det råkar vara så att det där lilla charmtroller inte bara försöker äta bananer, utan han har även en stor förkärlek för de flesta blommor. Han gör helt enkelt så att han bara biter av blad och allt på en gång och lämnar stjälken kvar. Jättefint. Jag får nöja mig med att sukta efter bilder.
Jag tog precis och rensade bland alla kvitton i min plånbok. Bland annat hittade jag biljetten från Titanic och den var jag och Josefine på i maj? April? Det är länge sedan i alla fall och ni kan ju gissa hur mycket smalare min plånbok är efter att ha blivit av med det där
Här i Eskilstuna har vi något så roligt som snöstorm. Nu kommer säkert någon norrlänning och säger att uppe i norrland grillar de minsann i sådant här väder, men alla vi frusna söder om Uppsala tycker att det är snöstorm i alla fall. Jag har en kompis i Stockholm vars skola är stängd på grund av snökaos. Sådant händer bara i amerikanska filmer egentligen.
Jag har turen att inte ha skola ändå, eftersom vi har årskurs niodagar och självstudier. Något som är lite mindre tur är att jag samtidigt har influensa och ligger hemma och är sjuk. Nåväl, ju fler ursäkt för att slippa gå ut, desto bättre.
Jag är för snygg för att ni ska få en bild på mig idag. Istället får ni se en bild från när jag gick i nian för tre år sedan. Det där är nog ganska precis tre år sedan, jag, mamma och min syster var i London runt första advent då. För övrigt är skolan till vänster Daniel Radcliffes gamla och bron jag står på den dödsätarna förstör i sjätte filmen. Äkta fangirlmoment ungefär.
Angående helgen hade jag och Emmis en mycket fin helg innehållande skratt, allmän julighet, spel och kattgos. För min del får hon gärna komma hit snart igen. Överhuvudtaget vill jag gärna ha hit de finaste rollspelsmänniskorna. Om två veckor ska jag träffa flera av dem och sedan blir det jullov och på jullovet tycker jag absolut att jag borde kunna lyckas boka in något fint med de som bor här i närheten.
I övrigt har jag inte gjort så mycket vettigt senaste tiden. Därför avslutas det hela med en bild.
Roliga rollspelsplaner är typ en av de finaste saker som finns tror jag. Kom på en sak som måste spelas igår kväll och sedan dess har jag tänkt massor på det.
Min kompis har förlovat sig. Lite kontrast mot det jag skrev om igår och jag blir jätteglad. Roligt nog inledde hon med att referera till det inlägget när hon skulle berätta det.
Om mindre än två timmar är Emmis här. Det här kommer nog bli en ovanligt fin helg.
Okej. Den där rubriken är totalt logikbefriad i mitt fall eftersom min säng knappast är så bred att man kan säga att det finns två sidor av den. Det är snarare min (eller i rubriken hennes) och den där lilla plätten i fotändan som katterna kan ligga på. Hennes och deras.
(Faktiskt ungefär som det brukar se ut i min säng. Massor av saker och så jag och någon av katterna som gosar.)
Hur som helst är det där bara lite relaterat till det jag egentligen ska skriva om. Jag ska filosofera lite om en sak jag tänkte på här om dagen. För tillfället känns det som att sjukt många par i min omgivning gör slut. Var och varannan dag ser eller hör jag att "nej, men de har gjort slut", "nej, hon är singel nu" eller "nej, han blev dumpad förra veckan". Sådant gör mig lite ledsen, även om det i många fall är så att jag inte ens stod speciellt nära någon av dem. Liksom, inte så att jag vill tinga alla dessa personer som gjort slut att bli tillsammans igen. Nejdå. Det känns bara så tråkigt när varma, positiva känslor, kärlek och fina verklighetshistorier tar slut.
Jag har fortfarande min lilla dröm om att bli sådär jättekär när jag är typ sexton (här ignorerar vi faktumet att jag nu är arton och singel) och att det faktiskt ska hålla och bli en sådan där fin kärlekshistoria som bara berättas på ålderdomshem. Där man har hållit ihop i så många år. Sällan har det varit en dans på rosor, men man har jobbat sig igenom allt och fortfarande finns den där kärleken kvar.
Jag tror inte att det bara finns en person som är rätt eller att man blir mindre lycklig med sin stora kärlek beroende på när man träffas. Det bara är något lite extra med de som lyckas hålla ihop så länge. Jag beundrar dem verkligen. Det är sådana sagor som är de vackraste kärlekssagorna. Strunt i dramatiken. Allra vackrast är en hand att hålla, någon att dricka te med på kvällarna och någon som finns där i vått och torrt resten av livet.
Får besök av sällsynt din Trollhättebo i helgen, så nu städar jag mitt rum. Går fint. Hittills har jag ungefär lyckats slänga upp allt på min sång och ska dammsuga golvet och sortera upp röran sedan. Well, det är finare än det brukar vara ändå. I och för sig är det mesta finare än vad det brukar vara.
För övrigt skrev jag nationella i fem timmar idag. Satt kvar alla fem timmar också. Jag hann inte ens renskriva allt, utan fick lämna in kladd. Fint som snus osv.
Jag satt precis och störde mig lite över lite allt möjligt, en sak jag läst på en blogg, Facebook, ett gäng personer och lite sådär och kom på att jag skulle ju kunna skriva av mig på bloggen och göra en lista över fruktansvärt irriterande saker. Sedan insåg jag att det verkar som ett rätt tråkigt inlägg och jag kommer bara störa mig mera och egentligen vill jag ju inte hålla på och störa mig, jag vill vara glad. Jag kanske skulle vända på det? Därför en lista, utan inbördes ordning, en lista över 99 saker som gör mig alldeles själaglad.
Det är höst nu. Inte bara sådan höst där det står September i almanackan, men man fortfarande går runt i shorts, utan riktig höst. Sådär att det ligger massor av löv på marken, man fryser om man går ut utan jacka och man kan se att skymningen så smått börjar falla då även om klockan bara är tjugo i fem. Vart tog tiden vägen egentligen? För tre månader sedan hade jag sommarlov, var allmänt lat och räknade ner dagarna tills jag skulle åka till Kalmar. Tre månader sedan! Det känns som att det var igår. Samtidigt vet jag att om tre månader är det elfte januari och jag borde ha börjat skolan där i dagarna precis innan. Påbörjat vårterminen, sista terminen på gymnasiet.
Tiden har plötsligt börjat gå så fort. Jag tycker fortfarande att det nyss känns som att det var helgen för tre veckor sedan. Vad hände egentligen? Bestämde sig någon att snabbspola och jag märkte inget där jag satt med mitt te och ögonen på en serie eller ett skrivdokument? På sätt och vis tycker jag om det, för jag vill att tiden ska gå fort. Om ett år kanske jag förhoppningsvis befinner mig som au pair hos en familj i London (om mina drömmar slår in och allt går som jag har tänkt, vilket det i och för sig sällan gör), så jag har all anledning att längta. Samtidigt finns risken att det går för fort, att jag inte hinner med allt jag ska göra i år. Framför allt att jag till sist står där redo att åka iväg och plötsligt inser att jag kanske aldrig mer kommer bo i samma stad som några av mina fina hjärtemänniskor. Att även om vi kommer träffas och hålla kontakten så är de okomplicerade dagarna då vi inte behövde planera för att träffas, utan kunde umgås bara spontant över. Efter den dagen måste tid och omsorg läggas på att planera att det ska funka tidsmässigt, att pengarna ska räcka och allt sådant. Jag kommer träffa nya vänner på nya platser såklart, men det kommer fortfarande göra ont att behöva skiljas från de gamla och inte kunna träffas på samma sätt och kanske till och med tappa kontakten. Med de närmaste är jag i och för sig helt säker på att det sistnämnda aldrig någonsin kommer hända, men de andra, de som inte står riktigt lika nära, men som jag fortfarande tycker om vill jag ju också behålla.
Dock är det fortfarande höst och jag har ett par månader på mig. Att tiden går fort är egentligen inget negativt, för den där dagen kommer komma även om tiden skulle gå långsamt. Inget ont som inte för något gott med sig antar jag, för trots att det kommer innebära att släppa taget om mycket ser jag fram emot det och tycker om att framtiden är inte längre ljusår bort, det är bara några steg kvar.
Jag och ett gäng familjemedlemmar pratar om Twilight.
Jag: Och så finns det han Jasper, det är han som ser så bajsnödig ut.
Stefan: Varför?
Jag: Han är nybliven vampyr.
Mamma: Men Bella, när hon blir det, då får hon förmågan att hålla sig.
Jag har håltimme och sitter hemma och dricker te och ska försöka komma på namn till huvudpersonerna i mitt projektarbete (som är en bok). En överkelig katt håller mig sällskap, även om han verkade mer exalterad över min närvaro innan han fick vara med och posa till en bild. Som ni kan se fick han för sig att skaka på huvudet precis när bilden togs och därför ser han ut som han gör där. Hur som helst, det jag behöver är två tjejnamn just nu (fler sedan såklart), ett till en tjej som namngavs av två frikyrkliga, lite mer "överklass"föräldrar och ett till en tjej som ska ha fått namn av sin mamma som nog inte ens ar tjugo när hon föddes. Jag funderar på att eventuellt blanda in namn efter bokkaraktärer, musiker eller filmer eller så där. Jag får se helt enkelt.
Tröja- Mammas gamla som hon fick när hon var gravid med mig, det vill säga för nitton år sedan
Byxor- Halvgamla och noppiga
På fötterna innan- Rosa foppatofflor med blommor på
Sådär snygg var jag förut idag när jag skulle ut och kasta sopor. Jag mötte en stackare i dörren till soprummet som torts min fina utstyrsel inte ryggade baklänges ändå. Han var säkert Gryffindorare.
Lyssnade precis på den version av the Scientist som ska vara med i nästa avsnitt av Glee (I en parentes kan jag passa på och säga att jag älskar den låten och att det nog är bästa göra slut-låten ever). Det var jättefint och sådär, problemet är bara att jag tycker mig höra minst en person ur alla par, vilket gör den fangirlande Gleenörden inom mig alldeles förkrossad. Okej, avsnittet heter The Break Up, men alla. ALLA? Betyder det här att de ska göra slut på alla fina par? Förhoppningsvis inte, men ändå. Ärligt talat kan jag säga att jag faktiskt hoppas att de splittar både Rachel och Finn och Kurt och Blaine. Den första håller nog många med om, men come on people, Klaine är med precis lika övermycket som Finchel. Är det något par man ska prata om inte får vara med är det Tina och Mike, när de nu var ett par vill säga (varför fick inte de en stor sak av det? De hade varit tillsammans i två år ändå!) Hur som helst, tänker de sig att de ska bryta upp mellan Santana och Brittney och Will och Emma också? JAG KOMMER DÖ!! Inte riktigt kanske, men ändå. One does simply not break up every couple!
Dock kan jag avsluta med att dö över den här också. Seriöst, jag är så kär i Darren Criss röst+aukustisk version av den där låten
Bara för att det är international mean girls day idag så ska jag vara stencool och titta på den nu. Tyvärr sitter jag här ensam i sängen, för de inbjudna kunde inte följa klädkoden och ha på sig katttröjor idag, men det är fint ändå.
Fint som snus och så vidare! Glen Coco for president!
Nu när jag kom hem på håltimmen/lunchen upptäckte jag att min kära moder hade köpt pepparkaksballerina, därför är jag allmänt överlycklig och julkänslig nu och har satt igång världens julorgie med julmusik och allt. Det är bara frågan när moderskeppet kommer ut och stoppar mig nu. Hittills har hon fått stoppa mig när jag skulle stoppa in de frysta pizzorna hon köpte (JAG ÄLSKAR MIN MAMMA EXTRA MYCKET NU <3) i ugnen, eftersom jag dels råkade dra ut flera meter långt bakplåtspapper i jakt på änden och så tyckte hon att jag hanterade ugnen fel. Det tyckte inte jag, men visst. Bara jag får mat så.
Dessutom ska jag vara en supergullig dotter bara för att jag får god mat och länka till mammas blogg
Okej, efter att ha suttit och tittat på min gamla blogg i flera timmar har jag insett det här:
1. Jag borde inte få ha webbkamera efter alla fula bildr jag har tagit på mig själv genom åren.
2. Jag ska börja blogga igen. Aktivt. Nästan så aktivt som jag bloggade för sådär 1-2 år sedan. Jag älskar det ju egentligen, även om jag inser att typ hälften av inläggen makes no sense at all. De flesta innehåller bilder där jag gör fula miner och skriver om välta lyktstoplar, att mina katter ligger i handfatet eller liknande. Med andra ord är det inga mästerverk alls, men det spelar ingen roll. Nu ska jag blogga. Varje dag i en veckas tid nu ska jag skriva tre blogginlägg per dag, så borde jag vara inne i det sedan. Det handlar nog mest om att få rutin på det, för komma på oviktiga saker att skriva om är jag fenomenal på.
Nu skulle jag därför kunna skriva om att jag ska ge Vampire Diaries en andra chans och sitta i mitt rosa fluffegulltäcke med rosa hjärtan på innan jag somnar. Fint så det förslår.
Det hände en lite spännande sak idag i skolan. Nej, ärligt talat var det inte spännande, men det fick mig att fundera lite. Det som hände var hur som helst att jag fick frågan vad jag log åt när jag satt och skrev. Just då i det jag höll på och skrev så skojade en karaktär och hennes tvillingsyster lite om ett internskämt mellan dem och det var just det jag log åt, vilket jag inte insåg själv. När jag tänker efter händer det nog ganska ofta, att jag gör miner när jag skriver, utan att tänka på det. Jag kan komma på mig själv med att sitta och småfnissa när mina små busfrön är i farten, folk har kommit fram och frågat om något har hänt när jag tydligen ser ledsen ut eftersom jag sitter och skriver något väldigt sorgligt och ibland kan jag märka att jag sitter och gör småsaker när jag skriver med olika karaktärer, till exempel att jag sitter olika eller gör vissa miner de gör, utan att egentligen tänka på det. Det är väl att jag lever mig in i det så mycket antagligen, för ofta när jag skriver blir jag dessutom smått omedveten om omvärlden, om jag verkligen sitter och skriver en längre stund alltså.
Hur som helst, jag känner för att avsluta det här med en tvättbjörn
Söndag kväll. Ytterligare en helg är till ända. Ingen himlastormande, underbar helg som förra då jag var jättepepp på livet i allmänhet och tänkte på massor av idéer och hur mycket jag tycker om människorna jag åkte ifrån när tåget rullade bort från Uppsala C. Dock ingen tråkig helg heller, utan en helt vanlig trevlig. Filmkvällar, ridpass, skrivande, lite plugg och serietittande. Livets lata och glada dagar helt enkelt. Sedan komemr söndagen och man sitter där och undrar vart helgen tog vägen och om det är helg snart igen, samtidigt som man försöker njuta av de sista timmarna i ledighet innan vardagen med tidiga morgonar, trötthet efter långa skoldagar och allmänet stress kommer igång.
Det enda som stör min poetiska idyll just nu är väl dels att jag undrar hur min samhällsgrupp tänkte angående de papper som jag fick och branden i en lagerlokal i Halmstad som gör att rök som inte verkar helt ofarlig ändå sprider sig över Halmstad. Jag känner en fruktansvärt fin och gosig människa som bor där, nära där det brinner dessutom, och då blir jag orolig att något ska hända med henne. För visso är det nog bara lite paranoia, men ändå. Det är inte roligt när sådant händer och det blir så mycket verkligare och närmare även om man inte kan se det när det händer där någon man bryr sig om bor. De håller på och släcker nu i alla fall och förhoppningsvis kan det lösa det hela kanske.
Wohoo, nu är det helg. Jag har kommit hem, tagit av mig smycken och till och med knäppt upp bhn (vilket i och för sig mer handlar om att den egentligen är för liten än att jag på något sätt ogillar bhar) och ska snart koka te för att en stund senare bege mig till ridskolan. Fredag eftermiddag, kort och gott. Det är mycket trevligt.
För övrigt, på tal om skotska grizzlybjörnar. Hur är det ens agligt att vara så galet vacker som Emma Watson?
Jag är bäst på att uppdatera ja... Nej, men jag har faktiskt varit hur duktig som helst på att twittra, följ @Rebbister där. I övrigt är alt som vanligt, förutom att det är skitkallt ute nu och jag funderar på om det vore okej att gå i ide snart och ligga i min säng och dricka te och äta kanelbular fram till i vår. Jag älskar den idén, dock tror jag att jag skulle bli av med studiebidraget för att min närvaro blir för dålig.
Nu sitter jag för övrigt och tittar på massor av hus och ägenheter på weheartit. Dock kommer jag ju troligtvis aldrig själv flytta dit, men mina SH-karaktärer kan!
Idag har jag traskat runt i Stockholm med två mycket fina personer (även om det blev lite kortare med en eftersom hon var tvungen att gå) och haft en väldigt awesome dag, så jag är allmänt glad och peppad på livet och sådär.
Det enda som var lite mindre tråkigt idag var väl att när vi såg Beridna Högvakten var att jag inte hittade min kamera. Därför blev en mycket fin bild på det så här:
OS-slutcermonin på teve och jag sitter och tittar på The Five Year Engagement. Har för visso tittat lite grann och sett vissa småsaker, men nej, jag är allvarligt talat inte jätteintresserad av OS och har knappt sett något alls. Jag såg J.K. Rowling och Voldemort och jag är nöjd (om det inte visar sig att de har mer fina Harry Potterreferenser nu, men då tror jag att min kära familj skulle ropa på mig). Filmen är hur som helst bra, även om jag för typ en kvart sedan höll på att stänga av och gick för att borsta tänderna och sådär, vilket gjorde mig pigg. Är det normalt att bli pigg av att borsta tänderna? Hur som helst är filmen bra och ett plus är att det är ett par karaktärer med brittisk accent. Jag älskar brittiska! Allvarligt, jag i Storbrittanien kommer typ vara "Oh my god, you speak british, I wanna have your babies!" Så har det väl i och för sig redan varit de två gånger jag har varit i London lite, så fatta om jag skulle stanna där i något år. Jag kommer hem till Sverige med en drös ungar på släp typ.
För övrigt har jag min högt älskade Musse och Mimmitröja på mig just nu. Den är glittrig (även om det inte riktigt syns på bilden) och Disneyig och allmänt asbra typ. Plus att ni får äran att se lite av mitt inte alls speciellt välstädade rum (ja, just nu sitter jag på golvet och bloggar)
För övrigt behöver jag göra något åt min header. Person som är duktig på sådant, alternativt någon som kan ge mig photoshop så jag kan fixa själv sökes!
Jag råkade ha ett glas i golvet, så ungefär så här synd om mig är det just nu
Dessutom insåg jag nyss att om en vecka är det min sista sommarlovsdag, sedan börjar skolan. Ytterligare ett år. På sam på Eskil, vilket jag antagligen lär ångra ungefär tre miljarder gånger fram tills jag slutar, men et är nog det bästa alternativet av flera dåliga ändå. Jag kommer ju trots allt ha mina fina, söta, underbara gosingar att prata om det med. Plus att om ett år kommer jag att ha tagit studenten och beroende på om jag måste läsa på komvux på en gång eller inte så kanske jag är på väg till London. That's how I'm gonna roll this year, när allt känns för mycket ska jag tänka på London.
Nu tänke jag spela lite sims om ni ville veta. Dessutom är jag afjsljdflkdjlkfjsldkjflkdölfjdökslkjdlk-glad över det här
Nu är jag hemma igen. Dagarna i Kalmar var ungefär världens gosigaste och bästa och finaste och jag vill bara hämta alla sötungar som var där nere med mig och åka dit igen. Gosemos på er, jag saknar er. För övrigt hittade jag ett roligt hål i Kittys kök, vilket ni kan se bild på här.
Sedan har jag varit i Riga också, men eftersom jag inte orkar ladda ur bilderna ur kameran blir det ingen lika übersexig bild som bilden ovan från det. Det var fint. Riga är en fin stad och jag kan gärna tänka mig att åka dit igen. I och för sig älskar jag över lag storstäder och huvudstäer har ju oftast den storstadskänslan.
Nu är jag för övrigt sjuk och missar ett bröllop. My life is awesome!
Nu har jag varit ute och sprungit/powerwalkat/promenerat/ätt blåbär i nästan en timme tror jag. Därför har jag inte längre extremt mycket överskottsenergi, utan är ganska trött, vilket är bra. Så fick jag ju motion, vilket också är bra. Snart kommer jag se ut ungefär så här om jag fortsätter i den här takten
Jag såg precis klart en fransk film som heter 17 filles. Den är baserad på en verklig händelse och utspelar sig i en fransk stad där en sjuttonårig tjej råkar gå och bli gravid. Just det är ju inte en så ovanlig sak, men att hon fick med sig sexton tjejer till från sin skola som bestämde att de skulle flytta ihop i ett kollektiv och uppfostra sina barn tillsammans. Att det var så många gjorde att det blev uppmärksammat av nyheter och att händelsen nu även finns som film.
Trailern är på franska och textad på...något språk. Jag lyckades inte hitta någon med engelsk text, men där är trailern i alla fall. Jag tyckte om filmen, dels så var den väldigt intressant och så tycker jag att den speglar hela grejen med grupptryck och viljan att passa in väldigt bra. I alla fall i filmen (jag vet inte hur det var i den verkliga händelsen) kändes det snarare som att graviditeterna var ett sätt att passa in och få vara med i gänget, snarare än att de faktiskt ville ha barn och även om det verkligen inte är bra så tycker jag att det är intressant. En graviditet är ju ett väldigt stort steg, så man tror inte att det är något folk bara ska gå igenom om de inte verkligen vill ha barn, men ja. Den är sevärd i alla fall, så se den.
Jag har ju varit så snälli år, så jag tycker någon kan bygga en pool med den här i åt mig och ge mig i juliklapp. Yep, that is a thing, bestämmer jag nu.
Nu är jag hemma efter en fin promenad med min BFF/mentala tvilling/potentiella miljardärsfru. Det var roligt. Vi gjorde så vettiga saker som att gå runt och prata om massor om det mesta mellan seriöst och strunt, äta B&J's glass och få syn på en mycket...eh...ovanlig man i buskarna. Det var fint och så. En dum sak med att växa upp är att det känns som att man så sällan hinner ses nu för tiden. Är det inte skola (vilket vi inte har nu) är det semesterplaner och jobb. Å andra sidan är vi båda två rätt duktiga på att använda diverse teknikprylar och sådär för att vara i kontakt ungefär sådär en 24 timmar om dygnet, så vi hörs väl på ett helt annat sätt nu mot när vi var små, gick i samma klass och sågs varje dag, men planerade dagar i förväg nästan om vi skulle leka en eftermiddag eller så.
Nej, nu ska jag fortsätta sitta här och pussas med mig själv (eller ta en dusch, vilket faktiskt var tanken). Dessutom kan man tydligen ställa in var det står att blogginlägget är skrivet, så nu kan jag lura i er att jag sitter i Santa Moncia och pussas. Trollface på mig!
Klockan är elva och hittills idag har jag hunnit äta frukost, plocka med lite disk och titta på ett halv Gossip Girlavsnitt. Jag är så produktiv! Nej, men faktiskt jag har lov och det innebär att det går jättebra att titta på serier, gå promenader, skriva och klappa katter i flera dagar. Det är ganska skönt faktiskt. Nu ska jag snart ut och försöka rida lite på den här skönheten också.
Nu har jag varit och klippt mig. Jag lyckades faktiskt komma in i duschen förut, så min frisör slapp Eskilstunas skitigaste hår och så här blev slutresultatet.
För övrigt fyller den här snyggingen år idag och jag har namnsdag eftersom jag heter Emma i mellannamn. Betyder inte det att det vore en alldeles utmärkt födelsedags/namnsdagspresent om jag åkte till England och hånglade lite med honom?