torsdag 13 november 2014

Ed Sheeran i Globen 12/11-14

Som jag vet att jag har nämnt för väldigt länge sedan på bloggen, antagligen när jag bodde i London, så har jag bott ungefär en halvtimme från Ed Sheeran och därmed varit utanför hans hus och liknande. Jag kände dock att även om det inte var något fel på det huset så vore det rätt trevligt att se Ed själv också, så därför bar det av till Stockholm för att gå på konsert igår.

Jag och Vitalia var där strax innan elva för att börja köa och fick numren 409 och 410.. Det var lite kallt, men ändå inte så illa att sitta vid en husvägg med bästa vännen och äta subwaymackor, planera resor och framtida projekt och lyssna på podcast tillsammans. 

Asdålig bild på Ed Sheeran by moi med mobilkamera:


Proffsig bild fotad av Aftonbladsfotograf:

Allmänna reaktioner på saker:
  • Drunk, You need me, I don't need you och Sing. I love you.
  • Jag började nästan gråta till Kiss Me och A-team. A-tem är för visso en fruktansvärt sorglig låt, så det var väl okej, men Kiss Me? Oklart.
  • Att agera texten till Thinking Out Loud med bästis är jättekul.
  • Jag blev också nästan snyftigh n är de visade ställen i London, mest för att jag älskar den staden så mycket och för att jag och Vitalia är där om mindre än en vecka.
  • Han spelade inte All of the Stars, vilket kändes som lite av en besvikelse. Samtidigt kanske det var ganska bra, för i så fall hade någon fått sopa bort en hög av snyftiga Rebecca och Vitalia från Globens golv.
  • Herregud vad fint det var. Jag är så glad att vi köade och ändå hamnade så pass långt fram, sådär tillräckligt för att ändå tydligt kunna se hans tatueringar och känna den där konsertfeelingen med tryck och trängsel och musik som är så nära. Oj, vad jag älskar det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar