tisdag 6 maj 2014

Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling

Kapitulera omedelbart eller dö handlar om två tjejer som är 15 år, bästa vänner och drömmer om att fly vardagen och flytta till London och leva livet som trasiga konstnärssjälar. De älskar te och läppstift och har alltid på sju lager, ett för varje dödssynd. Mitt i den vardagsfantasi de lever i finns även ångest, fester, killar med mustasch, syskon, låtsaspappor och alla andra som inte riktigt verkar förstå.



Det här är ytterligare ett exempel på en bok som jag trodde innehöll ett lesbiskt par, men som, visade sig inte göra det, för Lovely och Mary som huvudpersonerna kallas är bara bästa vänner. Det gör dock inte så mycket för jag tyckte väldigt mycket om boken och en av de saker jag tycker allra mest om är just deras relation. De har en sådan där bästisrelation där de älskar varandra villkorslöst och betyder enormt mycket för varandra och jag tycker det är väldigt fint. Jag känner igen mig lite i boken, både i den där grejen med att vilja vara annorlunda och drömma sig bort och hela bästa vän-grejen. Jag påminns ibland om både Jessika och Vitalia som är mina två super-älska tills jorden går under-bästisar och då utan att någon av dem är särskilt lik någon av karaktärerna egentligen. Det är just den där bästiskärleken som de har fångat väldigt fint. 

Något jag tyckte var väldigt synd är hur karaktärerna romantiserar psykisk ohälsa som ångest och ätstörningar. Det finns liksom aldrig något som indikerar om att det inte är så bra att göra så egentligen, utan de bara romantiserar på och även om det tyvärr är väldigt vanligt att människor gör det så tycker jag att det skulle behövas någon form av motpol mot det, i och med att boken känns som att den framförallt riktar sig till unga tjejer och jag tror att det är något vissa kan ta efter eller triggas igång av. Författaren hade åtminstone kanske kunnat skriva någon form av author's note om det, om det nu kändes väldigt viktigt att karaktärerna skulle romantisera det.

Stilistiskt älskar jag boken. Det känns lagom. Språket är väldigt vackert och lite av ett konstverk i sig, men det är inte så att det sker på bekostnad av bokens handling,. Det går fortfarande framåt. Möjligtvis att det hade kunnat få märkas lite mer hur mycket tid som gått, för det hade jag på något ställe lite svårt att märka.

Kortfattat tycker jag om boken i alla fall och skulle absolut rekommendera den.

Denna recension är en del av detta projekt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar