onsdag 2 april 2014

Det tog så lång tid att...vakna

Hur mycket jag än älskar att sova bara fem minuter till om morgonarna måste jag säga att det där med snoozeknappar kanske är något som inte bör finnas i min närhet. I morse hade jag till exempel tänkt vakna klockan åtta, göra mig i ordning och åka in till stan för att uträtta lite ärenden och sedan vara tillbaka igen någon gång mellan tolv och ett. Nu är klockan tio i tre och jag kom precis hem, eftersom jag rullade ur sängen strax innan tio.

Annars verkar det här te sig som en rätt fin dag. Jag var och handlade och skulle bara ha mjukost, men kom ut med mjukost, minibaguetter, choklad, påskmust och blåbärssylt. De i affären fick sig säkert en vacker syn i och med att jag envisades med att inte ta en kundkorg, utan bära allting i händerna. Jag skulle ju trots allt bara ha en liten förpackning mjukost. Annars kommer jag att få tillbringa eftermiddagen med att sitta och skriva, på mitt nanoporjekt bland annat. Nu i april är jag med i camp nanowrimo, vilket är nästan samma sak som det som är i november, bara det att en får välja ordantal själv. Det betyder bland annat också att det kommer vara lite sämre uppdatering här, i och med att jag måste lägga så mycket tid på skrivandet, plus att jag har lite andra åtaganden med. Universitetsstudier bland annat.

Ytterligare en intressant betraktelse från denna dag är att autocorrect på min telefon nu kan orden AUGUSTUS WATERS. Inte Augustus Waters, utan i caps. AUGUSTUS WATERS. Känner att det kanske säger någonting om mig och hur mina känslor för denna fiktiva karaktär vanligtvis uttrycker sig.

Helt orelaterat till det blir världens bästa Håkan Hellström 40 år idag. Grattis Håkis!

1 kommentar:

  1. Åh snoozeknappar är typ det bästa och värsta jag vet. Värst av allt är nog när man snoozar i sömnen, alltså verkligen SOVER och vaknar en halvtimme senare än det var meningen.. de går liksom inte att vänja sig av med heller -.-

    SvaraRadera