söndag 30 mars 2014

Mellan 31 mars 2007 och 30 mars 2014

Jag har feber och ont i huvudet och massor att göra. Vilket fantastiskt sätt att tillbringa mitt sista dygn som tonåring i detta jordeliv på. Det råkar ju nämligen vara så att jag fyller tjugo imorgon. Bye bye tonårshormoner och hello pensionssparingar. Eller inte. De flesta i min närhet kan nog tyvärr säga att de känner till mitt pms-humör och i och med att jag knappt jobbat så finns det nog inte så mycket pensionssparande att göra än.

Nåja, på något fint sätt måste väl dessa sju år sammanfattas, så varför inte med en fin lista, kombinerat med en bild då jag var så gammal.

Tretton år, aka året då jag mest hängde på ridskolan och tog hand om min sköthäst. Jag fangirlade Titanic, lärde känna Josefine och Johannah och önskade att jag kunde gå på Hogwarts istället för på den högstadieskola jag inte alls trivdes på. Apropå Hogwarts var det här året då sjunde Harry Potter kom, jag köade mitt i natten med mamma för att köpa den och under sommaren blev väldigt duktig på engelska. Apropå dålig högstadieskola så fick jag tack och lov byta därifrån och började i musikklass strax innan min fjortonårsdag.


Fjorton år, aka året då jag och mina klasskompisar var med i en lite större musikalproduktion i Eskilstuna och jag inte dog, trots att jag hade scenskräck. Min sköthäst blev halt och fick bo på en annan ridskola ett tag och jag tyckte det var jobbigt och var orolig att han inte skulle bli bra. Jag blev invald i ridskolans ungdomssektion och började ungdomsleda. Det var även det året då jag började blogga och (faktiskt på dagen idag) året då jag blev medlem på den rollspelssida som senare blev där jag träffade väldigt många av mina vänner, lärde mig skriva väldigt mycket bättre och som allmänt blev väldigt, väldigt viktig.


Femton år, aka året då jag hörde Vi två, 17 år för första gången och blev kär i Håkan Hellström. Det var även året då jag blev medryttare för första gången och då jag verkligen var kär i en tjej för första gången. Det är dock något jag har insett i efterhand, enligt mig själv så var fortfarande bara intresserad av pojkar. I övrigt var det nog det minst händelserika året under min tonårstid.


Sexton år, aka året då jag slutade grundskolan och började gymnasiet, hade min första (och troligtvis enda och sista) pojkvän, hade två medryttarhästar som gick och dog och sa upp all kontakt med min biologiska pappa. Det var även året då familjen köpte Remus och hans bror Sirius som vi sedan blev tvungen att avliva. Annat viktigt som hände detta år var att jag tror det var året då jag såg både Håkan Hellström och Timo Räisänen live för första gången.


Sjutton år, aka året då jag var skoltröttare än någonsin och till sist bytte skola, vilket hjälpte lite, lite. Det var även året då jag började lära känna flera andra internetrollspelare bättre och började träffa dem i verkligheten också. Jag bytte blogg en gång, då till en som jag delade med en kompis. Annars så var det även då jag var med i en liten musikal och kom över min scenskräck på riktigt. Förutom det var det var detta även året då jag började rida Odinn och då familjen köpte Tonks. Sjunde Harry Potterfilmen kom ut och jag sprang runt utklädd till Tonks (det vill säga karaktären, inte katten) en dag i Stockholm tillsammans med Jessika för att sedan se den på bio på kvällen och under resan hem sitta och prata om alla fina saker vi upplevt med Harry Potter. Hösten det här året tillbringade jag till stora delar med att gråta ner i kudden och inte veta om jag var bisexuell eller inte, även om jag samtidigt egentligen visste hela tiden, men var för rädd för att våga erkänna det. Jag pratade med Vitalia för första gången och så här i efterhand undrar jag hur vi hade reagerat om någon smugit sig in och sagt "om sisådär ett år så är ni två bästa vänner". Det var ett väldigt händelserikt år.


Arton år, aka året då jag för första gången med mycket håret bultande hjärta sa "nej, men jag är bisexuell". Jag startade denna blogg och lyckades med tiden även lära mig att hålla den vid liv. Skolan gick det utför med och jag hoppade nästan av, men bestämde mig för att härda ut ett år till. Treans projektarbete kom och jag skrev min första bok. Språket i den suger, men handlingen är egentligen bra. Det var den som på allvar fick mig att inse att "men det är ju det här jag vill göra". Jag lärde känna flera personer jag redan lite halvt kände bättre och flera av dem är nu några av mina närmaste vänner. Mitt awesomiga fyrmannagäng bildades.
(Det här är fortfarande min profilbild på facebook, borde jag byta till en nyare?)

Nitton år, aka året då jag tog studenten och efter att ha gått hemma en sommar flyttade iväg till London. Jag tyckte om den staden redan innan, men under den lilla evighet jag fick där blev jag väldigt, väldigt, väldigt kär. Tyvärr så gjorde det som hände där med jobbiga familjer och lite annat runtomkring att mitt psykiska välmående totalkraschade och jag tror faktiskt att jag under en period mådde sämre än vad jag gjorde under hösten 2011, vilket jag inte trodde var möjligt. Annat tråkigt som hände är även att finaste lilla Odinn dog. Roliga saker hände däremot också, bland annat så blev jag storasyster igen, Ginny blev en del av familjen, jag insåg att jag var och kom ut som lesbisk och jag lyckades trots min totalkrasch börja bygga upp något slags välmående igen och flyttade ner till Göteborg för att läsa på universitet. Nu mår jag bra igen, bättre än vad jag gjort på flera år.


Okej, när jag tittar på denna sammanfattning så undrar jag lite om det helt enkelt har hänt mycket mer de senaste åren eller om det är att jag helt enkelt minns mer eftersom det var mer nyligen. Kanske både och, alternativt att jag tycker att det är mer som fortfarande känns viktigt för att jag fortfarande är i det på något sätt. Nu ska jag snart gå och göra något väldigt tonårsaktigt, nämligen köpa ett nytt fritidskort. Det får jag inte göra längre imorgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar