torsdag 29 augusti 2013

Eleanor & Park-Rainbow Rowell

Det här är en bok som två av de bokbloggare jag följer recenserat nyligen och det var därför jag blev sugen på att faktiskt ta tag i att läsa den. Den har legat på min mentala lista över böcker som jag borde ta och läsa i evigheter, men jag har aldrig kommit till skott med att göra det. Hur som helst är jag glad att jag gjorde det nu, för det är en riktigt söt kärlekshistoria.

Boken handlar om Park som är en av skolans nördiga killar och om Eleanor som är den konstiga, nyinflyttade tjejen med en knäpp familj. De båda hamnar bredvid varandra på skolbussen, mest för att det inte finns någon annanstans att sitta om de inte vill bråka med den starkt etablerade statushierarkin som råder i skolan. Till bådas förvåning visar sig den andre faktiskt vara trevlig, trots första intrycket som konstig. Park börjar låna ut serietidningar till Eleanor och de lyssnar på musik tillsammans, samtidigt som de sakta men säkert förälskar sig i varandra.

Jag är helt kär i den här boken. Saken är den att jag egentligen älskar kärlekshistorier, bara det att jag tycker om de som inte är så dramatiska med klassiska charmprinsar och vackra prinsessor, utan jag gillar kärlekshistorier som är lite annorlunda och sticker ut, med karaktärer som känns mer som personer än som de stereotyper jag ofta tycker att personer i romantik blir och som i första hand inte bygger på dramatiska händelser, utan på fina, enkla, välskrivna scener. Eleanor & Park passar väldigt bra in på den beskrivningen.

Jag tycker väldigt mycket om båda huvudpersonerna och det är karaktärer som faktiskt stannar hos en. De försvinner inte bara så fort man har läst klart sista sidan och jag kan tänka mig att jag kommer komma ihåg dem väl även om ganska länge, inte bara som ett blurr i en handling som vissa huvudpersoner tenderar att bli. De är annorlunda och utstötta, båda på sitt egna sätt. De är inte de där personerna som författaren bara säger är outsiders, men som inte visar det så mycket själva i handlingen, utan de är annorlunda och har både positiva och negativa egenskaper och det är nog en stor anledning till att jag tycker om dem.

Hur boken slutar tänker jag inte ta upp, men jag måste ändå nämna lite om vad jag tycker om det allra, allra sista. Utan att avslöja alldeles för mycket kan jag säga att det är en cliffhanger och att det faktiskt inte går att veta hur det slutar till sist. I många fall tycker jag att sådant kan kännas irriterande, ofta för att det inte blir ett ordentligt avslut på berättelsen, men här älskade jag det. Först blev jag alldeles paff och kände mest bara att "Hallå, vad är det här, så här kan man väl inte göra?", men samtidigt så tycker jag att det är så bra. Det öppna slutet gör det också svårt att sluta tänka på hur det gick. Det finns så många alternativ. Samtidigt så öppnar det upp för en fortsättning, men jag måste nog säga att jag i ärlighetens namn hoppas att det inte kommer någon. Om det görs på rätt sätt kan det funka, men en del i charmen med slutet är att man inte riktigt får veta. Jag skulle definitivt inte vilja börja läsa något som tar vid där den här boken slutade, det skulle förstöra charmen med slutet helt.

Angående språket så vet jag inte om den finns översatt till svenska. Jag har googlat, men inte hittat något, så det är mycket möjligt att den inte finns. Jag läste den hur som helst på engelska och känner därför egentligen inte att jag kan uttala mig om hur välskriven eller inte den är, men jag hade inga som helst problem med språket. Jag tror inte den är så fruktansvärt svårläst heller, jag hade i alla fall inga problem alls. Nu är jag för visso relativt duktig på engelska, men jag skulle tippa på att om man i regel klarar av böcker på engelska så borde man klara av den här.

Rent spontant känner jag att jag borde ta med något negativt, men jag har svårt för det. Egentligen känns det lite dumt, för i nästan alla recensioner jag har gjort hittills så har jag varit så överälskade, men jag tycker verkligen jättejättemycket om den. Samtidigt så tror jag att det kan vara en bok som man antingen älskar eller hatar. Den är lite speciell. För min del är det dock något positivt och faller mig helt i smaken, så pass att jag nog skulle räkna det här till min lilla skara favoritböcker.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar